¨LisbethV¨ byggdes 1932 av Anker&Jensen i Vollen, Norge. Beställare var ett konsortium i Oslo. Konsortiet fungerade som ett lotteri, man gick samman för att  finansiera bygget, vilket sedan lottades ut till en av konsortiemedlemmarna.  ¨Lisbeth V¨ beställdes till uttagningsseglingarna inför guldpokalen i Kiel 1932. Johan Anker  ritade henne med extra fylligt förskepp för att passa havssjön vid Kiel. Men, svaga vindar vid uttagningsseglingarna på Hankö bidrog till att Johan Anker, som själv var rorsman i  ¨Lisbeth V¨, fick se sig slagen av Magnus Konow i ¨Abu¨ (en äldre Ankerbåt). ¨Abu¨ blev uttagen och fick representera Norge vid Guldpokal-seglingarna. Detta år tog ¨Abu¨ hem både Guldpokalen och Entonnarpokalen till Norge. Johan Anker, som ritat flest sexor i Norden, kunde trots allt befästa sin ställning som ledande konstruktör av R-yachter. 

Einar Vitt, en av konsortiemedlemmarna, vann ¨LisbethV¨ i utlottningen efter uttagningsseglingarna. Han kappseglade henne flitigt  och ofta med framgång. Hon tävlade för Norge i Kiel-veckan -34, där hon blev 3:a. Om seglingarna och hur hon fraktades dit på lastbåt kan man läsa i ¨Seilas¨, KNS medlemstidning. Einar Vitt behöll henne till 1935.

För att bättre passa kombinationen cruising och racing byggde man i slutet av 30-talet om däckslayouten. Hon "däckades över " och fick en liten rorsmansbrunn i direkt anslutning med en större sittbrunn samt försågs med skylight och förpikslucka. En  däckslayout som var vanlig på Ankers större båtar.

 Lisbeth V har haft många olika namn  och många olika ägare. Bla seglade en släkting till Johan Anker henne på 50-talet under namnet ¨See-breese¨. Andra namn som finns noterade på registerkortet hos KNS är ¨Nataseha¨, ¨Tosca¨, ¨Vanevil¨, ¨Suegra¨ och nu senast ¨Seilina¨.

I slutet på 80-talet och början av 90- talet stod hon på slip i tre år. Där köptes hon 1991 av Christian Gude, som gjorde en genomgripande översyn. Han lade bl.a. om däcket med samma utförande som hon fick på 30-talets slut. Hon kom nu återigen ut på kappseglingsbanorna i Oslo-fjorden och träbåtsfestivalerna vid Risör. Nästa ägare blev Jan Haugerud, som bl.a. installerade en 12hk Vire. Den har snedställd axel för att slippa hål i rodret och kan tas ur vid kappsegling. Sedan hösten 2000 drivs hon återigen av ett konsortium och har därför återtagit sitt ursprungliga namn ¨Lisbeth V¨. Konsortiet består av "redare" Johan H Larson och "skeppare" Lars Sestervik. Vår avsikt var från början att skaffa en 8mR, men på grund av en mycket begränsad marknad, började vi  intressera oss för sexor. När vi så upptäckte ¨Lisbeth V¨, kunde vi inte motstå hennes vackra linjer och hennes potential. Vi kommer sommaren 2001 att  segla in oss i båten, för att sedan till hösten 2001 börja med att ge botten och riggen en ordentlig översyn.